smids.blogg.se

Med den höga smittspridningen som vi haft på skolan så var det ju bara en tidsfråga innan man själv blev drabbad! Under föregående vecka hade vi nästan 50% frånvaro bland eleverna (toppen nåddes på fredagen med 46%) och även stor del av personalstyrkan hemma med konstaterad covid eller i familjekarantän. Man var nöjd för var dag man var frisk och kunde vara på plats och se till att verksamheterna kunde hållas igång trots allt. Men fredag eftermiddag/kväll fick jag lite skum känsla i halsen och lite torrhostig så tänkte att det väl var lika bra att göra ett snabbtest och där dök de upp de där förhatliga röda strecken som alla pratat om!

Så bara att gilla läget och hoppas på en mild variant trots allt och så verkar det bli tack och lov! Helgen tillbringades till att vila, vila och vila. Tur att vi har ett stort hus så att vi kan hålla oss långt ifrån varandra Jimi och jag så han förhoppningsvis slipper undan i alla fall. Men är ju en rätt så absurd känsla att vi är i samma hus fast knappt ser varandra och liksom checkar av så att vi inte vistas i samma ände av huset typ. Och sedan då säga god natt på avstånd då jag har valt att sova på soffan nere vid tv´n för att inte dela samma andetag i sömnen.

Så värst dålig är jag då heller intet ack och lov, utan lite lätt förkyld och lite trött kanske. Så jag har kunnat jobba idag då jag ju har förmånen att ha jobb som funkar att sköta hemifrån och genom digitala möten. Blir det inte värre än så här och utan några negativa följder så är jag självklart väldigt tacksam!