smids.blogg.se

Nu är det dags att snäppa upp en nivå igen

Kategori: Allmänt, Mot min toppform, Nöje, Träning

Ni som följer mig på instagram vet att jag lägger en hel del tid på min träning just nu. Ni är säkert ganska så trötta på mina tråkiga inlägg där jag typ sitter svettig och ofräsch på min träningscykel mer eller mindre varje morgon och sedan en uppdatering från gymmet på kvällen... Har ju i alla fall valt att de flesta av dessa inlägg bara hamnar i storyn så de försvinner ju ganska så fort. Gissningsvis är ni också ganska så urless på mina tråkiga matbilder som i huvudsak handlar om torsk, kyckling, ägg, broccoli och potatis...

Så frågan är då kanske vad jag har för syfte och mål med detta? Eller gör jag det bara för det är så himla skoj med all träning och grymt spännande med denna ovarierande kost?! Nja, kanske inte riktigt så. Träningen älskar jag förstås, både morgoncardion och gymmet på kvällarna och det är alltid lika spännande att se hur kroppen utvecklas i detta. Men att varje morgon gå upp extra tidigt för satt avverka en timme på cykeln och sedan tillbringa mer eller mindre varje kväll på gymmet kanske man inte gör ”bara för att”...

Vad det gäller maten så är jag heller ingen större matfantast och tycker det fungerar bra att äta samma mat typ hela tiden. MEN kanske inte just detta upplägg då det är en hel del maträtter jag saknar och lite mer variation skadar väl inte så klart. Det jag nog saknar mest är en ”riktig” frukost, helst bestående av gröt. Just nu är det äggvitor och potatis som gäller och det är väl ingen drömfrukost direkt kanske även om det absolut inte är något fel på smaken eller så men känns inte riktigt som frukost...

 

Så visst finns det lite mer bakom detta upplägg än bara för ”skojs skull”, det tror jag nog alla fattar. Och om allt går som tänkt och planerat så kommer jag genomföra ännu en tävling i bodyfitness inom en ganska så snar framtid! Så därav all träning och den strikta kosten!

Det är ju snart ett år sedan jag tävlade i Decembercupen och efter det var det ju många tankar som gick runt i huvudet. Du kan läsa mer om det HÄR. Nu har jag då sedan en tid tillbaka landat i att jag vill köra tävlingen en gång till!

Och nu med cirka 75 dagar kvar så är det verkligen läge att snäppa upp det hela ytterligare en nivå om jag ska komma i den ”perfekta” formen. Och det som jag verkligen behöver ta tag i nu är poseringsträningen eftersom det nog var just poseringen som jag tappade på sist.

Så nu är det in i den berömda bubblan igen och dagarna kommer i stort sett ägnas åt att äta, träna, posera och jobba så klart. Hopps ni följa mig på min resa både här på bloggen (lovar dock inga tätare inlägg här) och på instagram där du hittar mig som @acsmid.

Jag är taggad för detta så klart och det är ett val som jag har gjort själv. Vet att det kommer bli tufft, men det är ju en del av det hela. Gäller bara att ha rätt mentala inställning så kommer man förbi även det jobbiga, men jag tar gärna emot era heja-rop och peptalk också så klart!

 

 

 

 

Jag buzzar Risotto från Blå Band

Kategori: Allmänt, Anna testar, Anna tipsar, Buzzador, Jobb, Mat och dryck, Mot min toppform, Träning

Oj, vad det vat länge sen jag skrev något här! Man livet liksom bara rullar på i full fart, sist jag skrev var precis innan årsskiftet och nu idag är det 1 april! Har väl inte hänt så mycket större grejer sen sist direkt så inte så mycket ni har missat om mig helt enkelt 😉
 
Är ju nu då "rektor på riktigt" som mitt senaste inlägg handlade om och jag älskar varje dag på jobbet och ingen dag är ju den andra lika! Har även påbörjat min rektorsutbildning som kommer pågå i tre år framöver. Man läser på kvartsfart med två internat-omgångar per termin. Första internatet är då avklarat och jag tror att det kommer bli tre lärorika och givande år!
 
Jag har även varit iväg på en fortbildning med de flesta andra rektorer i kommunen. En fortbildning som var förlagd på Teneriffa! Helt klart en ny upplevelse att resa iväg på en sådan utlandsresa i jämförelse med de bilsemsterar jag i vanliga fall är van vid! Kanske kan skriva ett separat inlägg om det nån gång om jag kommer igång med lite mer regelbundet bloggande igen (vilket jag absolut inte lovar...). 
 
Träningsmässigt har det var lite till och från vilket så klart inte känns helt hundra, men annat har liksom kommit i vägen. Men ger varje dag en ny chans så det är väl inte så mycket att orda om. Har möte inbokat med coach på tisdag och utifrån det får vi se vad som händer framöver!
 
En del "buzzningar" har jag också hunnit med och just nu buzzar jag två olika sorters risotto från Blå Band, en med smak av sparris och en med smak av kantarell:
 
Jag har i nuläget bara testat den med sparris-smak som blev dagens middag. Väldigt lättlagat då det bara var att tillsätta vatten och sen låta koka 20-30 minuter. Smaken var väl kanske lite klen och jag kan tänka mig att lite mer krydda och kanske att servera färsk sparris till lyfter rätten något. Kantarell-risotton får det väl kanske bli till middag nån dag framöver nu då så får jag återkomma med smakrapport om den senare.
 
Så där ja, lite kort uppdatering sen sist helt enkelt! Så får vi se när jag återkommermed nytt inlägg nästa gång! Till dess kan ni istället följa mig på instagram där ni hittar mig som @acsmid
 
 
På återseende!
 

Decembercupen 2027

Kategori: Allmänt, Mot min toppform, Träning

Ja nu har det ju gått en månad sen min tävling och det är väl hög tid att skriva ett inlägg om det hela... Och det har cirkulerat många tankar i mitt huvud sen efter tävligen vill jag lova!
 
Mitt huvudmål med satsningen var ju att komma i en klart mycket bättre form än vad jag nått tidigare. Och det målet nådde jag helt klart och jag var riktigt nöjd med min form! Kroppen svarade bra på den kost och den träning som coach ordinerade mig under resans gång! Så hade det handlat om bara ren bedömning på fysisken i en posering ståendes rakt upp och ner typ så hade jag nog kommit väldigt bra till, det måste jag nog få säga!
 
MEN nu är det ju inte så enkelt... Stor del av tävlingen handlar ju om att kunna visa upp fysiken på bästa möjliga sätt och då kunna föra sig lättsamt och graciöst på scenen och få domarna med sig även här. Detta är då min stora svårighet då jag inte är någon person som direkt trivs i rampljuset på det sättet utan då gärna blir väldigt stel och klumpig... Och har man inte poseringstränat ordentligt så hjälper det ju heller inte till direkt... Och att mer eller mindre veckan innan tävling behöva panik-köpa nya skor då de tänkta och ingångna gick sönder var ju heller så bra upplägg!
 
Jag kan säkert komma på tusen mer ursäkter, men i det stora hela handlar det egentligen om att jag övat för lite på mitt framträdande och det har jag egentligen inga ursäkter för...
 
Så med detta sagt så förstår ni nog att jag inte är helt nöjd med resultatet från tävlingen! Men ska väl kanske ändå ta det från början för det har ju varit en spännande resa. Så varning för lite långt inlägg då kanske...
 
Tävlingen gick ju av stapeln lördag 25 november men för oss tävlande så sker ju inregistrering dagen innan. Så fredag morgon blev jag hämtad av mina snälla föräldrar som skulle med och kolla på tävlingen och som hade möjlighet att åka redan på morgonen. Så då bar det av mot Lund där tävligen då skulle hållas. Denna dag var det ju uppladdningsmat som gällde så med jämna mellanrum under dagen avnjöt jag kyckling och riskakor typ, och pyttelite vatten. När vi då kom fram till hotellet checkade vi in på våra rum och för min del var det sedan vila med benen i högläge som gällde resten av dagen typ och mamma och pappa tog en sväng "på stan". 
 
Innan inregistreringen hade jag även bokat tid för första lagret med spraytan. Detta var helt nytt för mig och spännande upplevelse i sig! En hel radda med "minitält" uppställda i en korridor där atleterna köade för att få sin färg. Och är fick man inte vara blyg minsann då alla sprang runt typ spritt språngade nakna för att få färg över hela kroppen... Killarna hade dock en strumpa på sin "lilla sak"! Sen står man då där i tältet och snurrar runt. lyfter på armar, vinklr ben etc för att få så jämn färg som möjligt. Sedan får man stå framför en fläkt för att torka innan man kan klä på sig igen! 
 
Sedan tillbaka på rummet för lite mer vila innan registrering då. Vid registreringen handlar det i huvudsak om att kontrollmätas så man är i rätt grupp (man tävlar i olika "längdgrupper" för att det ska bli så rättvis som möjligt. Men eftersom det inte var så många anmälda i min länggrupp så slogs min grupp ihop med en annan grupp). Och man ska även få bikini och skor godkända. Jag klarade mig nog precis då de påpekade att jag vid tävlingen skulle vara nog med limningen över baken... Men huvudsaken var ju att den var godkänd! Undet tiden här kom även min "stand-in-coach", min vanliga coach var nämligen på resa och hade då fixat en ersättningscoach som skulle vara med mig under tävlingen.
 
Sen var det då åter till hotellrummet för att äta de sista målen för dagen och en sista formkoll av coach för att bestämma om morgondagens frukost. Sen var det bara att krypa ner i säng.
 
 
Lördag morgon var jag uppe hyffsat tidigt för att ha tid på mig att fixa makeup och hår innan det var dags att bege sig till tävligen. Det är aldrig några direkt tidsangivelser på programmet så man vet aldrig riktigt när man själv ska upp på scen så det gäller ju att vara på plats i tid. Även färglager nummer två skulle ju på för man ska vara riktigt brun där på scenen.
 
Sen tillbringas då några timmar liggandes på golvet backstage:
 
Och sen helt plötsligt börjar det dra ihop sig och bikini och skor ska på och man ska se till att bli tävlingsklar, det vill säga mumsa lite snabba kolhydrater (godis) och köra lite enklare gummibandsövningar för att få "pump" i musklerna. Det är väl i detta läge som det börjar pirra lite i kroppen. 
 
Tävlingen består sedan av två delar där första delen är en så kallad "line-up" där alla i gruppen står på rad och utför fyra givna poseringar och domarna sätter sina poäng. Och det är ju då alltså det här med poseringen som jag tycker är svårt. Och att stå där på en scen i fullt strålkastarljus är ju en känsla i sig - både häftigt men även väldigt pirrigt! Just den första omgången posering är den samma för alla och de har jag övar lite mer på, men var fortfarande väldigt stel i mitt utförande.
 
När detta är utfört får vi lämna scenen och vänta på domarnas resultat. För sedan är det bara de sex bästa som går vidare till tävlings andra del, finalen. Och så klart vill man ju gå vidare, känns ju väldigt snöpligt annars att allt bara tar slut efter några få minuter på scen. Det är ju mycket jobb man har lagt ner för att komma dit! Samtidigt är man ju väl införstådd med att risken är stor att man inte går vidare så klart eftersom man vet vad som gäller, men alla hoppas ju så klart på det bästa. Så det är en viss spänning innan resultatet meddelas. Men så efter ett tag kom det någon med "listan" och ropade upp de som gått till final. Och jag var en av dem! Underbar känsla!  
 
Så då var det dags att förbereda sig för del 2 då. Här är man helt själv på scenen och ska uföra fyra mer eller mindre valfria poser och när alla sex har gjort det är det dags för ytterligare en "line- up". Jag var riktigt nervös när det var min tur och nervositeten, min osmidighet och kanske de nyinköpta skorna ledde till ett uruselt framförande då jag även snubblade till inför sista posen! Kändes inte ett dugg bra med andra ord! Så vid prisutdelningen hade jag inga höga förväntningar placeringsmässigt utifrån det helt enkelt och jag hamnade på en sjätteplats. 
 
Klart att jag på sätt och vis är missnöjd med min placering, men missnöjet handlar ju om min prestation och inget annat. Hade jag som sagt presterat bättre på scen hade jag nog hamnat högre, men det vet jag ju inte. Alltid lika osäkert när det är bedömningssporter det handlar om.  
 
Och på andra sidan är jag sjukt nöjd med min prestation rent fysiskt och hela resan till tävlingen och att komma till final är ju ändå rätt stort! Så summa summarum får jag säga att jag är nöjd utfirån hur det var helt enkelt!
 
Och nu då efter tävligen så har det, som jag skrev i början av inlägget, cirkulerat många tankar i mitt huvud. Under resans gång har jag känt att det nog inte blir fler tävlingar efter denna då det tar vädigt mycket tid och energi med en tävlingssatsning och det är mycket som har fått stå tillbaka hela hösten och det har inte känts riktigt bra. Så det var väl tanken egentligen...
 
Men efter lite snack om det hela så inser jag att jag nog vill ha revansch över mig själv! Nu vet jag att jag kan få till en grymt bra fysik och det är ju galet synd att inte kunna få visa upp den på ett bättre sätt! Så nu är tankarna då istället lite på att tävla igen, men då måste jag först komma till rätta med att våga stå på scen och föra mig lite mer graciöst! Och det är ju inget man lär sig i en handvändning direkt...
 
Så vad som händer och sker framöver är alltså en ganska så tom bok i nuläget!
 
Men som sagt det har varit en grymt kul och lärorik resa under hösten som jag kommer minnas länge!