Decembercupen 2027

Ja nu har det ju gått en månad sen min tävling och det är väl hög tid att skriva ett inlägg om det hela... Och det har cirkulerat många tankar i mitt huvud sen efter tävligen vill jag lova!
 
Mitt huvudmål med satsningen var ju att komma i en klart mycket bättre form än vad jag nått tidigare. Och det målet nådde jag helt klart och jag var riktigt nöjd med min form! Kroppen svarade bra på den kost och den träning som coach ordinerade mig under resans gång! Så hade det handlat om bara ren bedömning på fysisken i en posering ståendes rakt upp och ner typ så hade jag nog kommit väldigt bra till, det måste jag nog få säga!
 
MEN nu är det ju inte så enkelt... Stor del av tävlingen handlar ju om att kunna visa upp fysiken på bästa möjliga sätt och då kunna föra sig lättsamt och graciöst på scenen och få domarna med sig även här. Detta är då min stora svårighet då jag inte är någon person som direkt trivs i rampljuset på det sättet utan då gärna blir väldigt stel och klumpig... Och har man inte poseringstränat ordentligt så hjälper det ju heller inte till direkt... Och att mer eller mindre veckan innan tävling behöva panik-köpa nya skor då de tänkta och ingångna gick sönder var ju heller så bra upplägg!
 
Jag kan säkert komma på tusen mer ursäkter, men i det stora hela handlar det egentligen om att jag övat för lite på mitt framträdande och det har jag egentligen inga ursäkter för...
 
Så med detta sagt så förstår ni nog att jag inte är helt nöjd med resultatet från tävlingen! Men ska väl kanske ändå ta det från början för det har ju varit en spännande resa. Så varning för lite långt inlägg då kanske...
 
Tävlingen gick ju av stapeln lördag 25 november men för oss tävlande så sker ju inregistrering dagen innan. Så fredag morgon blev jag hämtad av mina snälla föräldrar som skulle med och kolla på tävlingen och som hade möjlighet att åka redan på morgonen. Så då bar det av mot Lund där tävligen då skulle hållas. Denna dag var det ju uppladdningsmat som gällde så med jämna mellanrum under dagen avnjöt jag kyckling och riskakor typ, och pyttelite vatten. När vi då kom fram till hotellet checkade vi in på våra rum och för min del var det sedan vila med benen i högläge som gällde resten av dagen typ och mamma och pappa tog en sväng "på stan". 
 
Innan inregistreringen hade jag även bokat tid för första lagret med spraytan. Detta var helt nytt för mig och spännande upplevelse i sig! En hel radda med "minitält" uppställda i en korridor där atleterna köade för att få sin färg. Och är fick man inte vara blyg minsann då alla sprang runt typ spritt språngade nakna för att få färg över hela kroppen... Killarna hade dock en strumpa på sin "lilla sak"! Sen står man då där i tältet och snurrar runt. lyfter på armar, vinklr ben etc för att få så jämn färg som möjligt. Sedan får man stå framför en fläkt för att torka innan man kan klä på sig igen! 
 
Sedan tillbaka på rummet för lite mer vila innan registrering då. Vid registreringen handlar det i huvudsak om att kontrollmätas så man är i rätt grupp (man tävlar i olika "längdgrupper" för att det ska bli så rättvis som möjligt. Men eftersom det inte var så många anmälda i min länggrupp så slogs min grupp ihop med en annan grupp). Och man ska även få bikini och skor godkända. Jag klarade mig nog precis då de påpekade att jag vid tävlingen skulle vara nog med limningen över baken... Men huvudsaken var ju att den var godkänd! Undet tiden här kom även min "stand-in-coach", min vanliga coach var nämligen på resa och hade då fixat en ersättningscoach som skulle vara med mig under tävlingen.
 
Sen var det då åter till hotellrummet för att äta de sista målen för dagen och en sista formkoll av coach för att bestämma om morgondagens frukost. Sen var det bara att krypa ner i säng.
 
 
Lördag morgon var jag uppe hyffsat tidigt för att ha tid på mig att fixa makeup och hår innan det var dags att bege sig till tävligen. Det är aldrig några direkt tidsangivelser på programmet så man vet aldrig riktigt när man själv ska upp på scen så det gäller ju att vara på plats i tid. Även färglager nummer två skulle ju på för man ska vara riktigt brun där på scenen.
 
Sen tillbringas då några timmar liggandes på golvet backstage:
 
Och sen helt plötsligt börjar det dra ihop sig och bikini och skor ska på och man ska se till att bli tävlingsklar, det vill säga mumsa lite snabba kolhydrater (godis) och köra lite enklare gummibandsövningar för att få "pump" i musklerna. Det är väl i detta läge som det börjar pirra lite i kroppen. 
 
Tävlingen består sedan av två delar där första delen är en så kallad "line-up" där alla i gruppen står på rad och utför fyra givna poseringar och domarna sätter sina poäng. Och det är ju då alltså det här med poseringen som jag tycker är svårt. Och att stå där på en scen i fullt strålkastarljus är ju en känsla i sig - både häftigt men även väldigt pirrigt! Just den första omgången posering är den samma för alla och de har jag övar lite mer på, men var fortfarande väldigt stel i mitt utförande.
 
När detta är utfört får vi lämna scenen och vänta på domarnas resultat. För sedan är det bara de sex bästa som går vidare till tävlings andra del, finalen. Och så klart vill man ju gå vidare, känns ju väldigt snöpligt annars att allt bara tar slut efter några få minuter på scen. Det är ju mycket jobb man har lagt ner för att komma dit! Samtidigt är man ju väl införstådd med att risken är stor att man inte går vidare så klart eftersom man vet vad som gäller, men alla hoppas ju så klart på det bästa. Så det är en viss spänning innan resultatet meddelas. Men så efter ett tag kom det någon med "listan" och ropade upp de som gått till final. Och jag var en av dem! Underbar känsla!  
 
Så då var det dags att förbereda sig för del 2 då. Här är man helt själv på scenen och ska uföra fyra mer eller mindre valfria poser och när alla sex har gjort det är det dags för ytterligare en "line- up". Jag var riktigt nervös när det var min tur och nervositeten, min osmidighet och kanske de nyinköpta skorna ledde till ett uruselt framförande då jag även snubblade till inför sista posen! Kändes inte ett dugg bra med andra ord! Så vid prisutdelningen hade jag inga höga förväntningar placeringsmässigt utifrån det helt enkelt och jag hamnade på en sjätteplats. 
 
Klart att jag på sätt och vis är missnöjd med min placering, men missnöjet handlar ju om min prestation och inget annat. Hade jag som sagt presterat bättre på scen hade jag nog hamnat högre, men det vet jag ju inte. Alltid lika osäkert när det är bedömningssporter det handlar om.  
 
Och på andra sidan är jag sjukt nöjd med min prestation rent fysiskt och hela resan till tävlingen och att komma till final är ju ändå rätt stort! Så summa summarum får jag säga att jag är nöjd utfirån hur det var helt enkelt!
 
Och nu då efter tävligen så har det, som jag skrev i början av inlägget, cirkulerat många tankar i mitt huvud. Under resans gång har jag känt att det nog inte blir fler tävlingar efter denna då det tar vädigt mycket tid och energi med en tävlingssatsning och det är mycket som har fått stå tillbaka hela hösten och det har inte känts riktigt bra. Så det var väl tanken egentligen...
 
Men efter lite snack om det hela så inser jag att jag nog vill ha revansch över mig själv! Nu vet jag att jag kan få till en grymt bra fysik och det är ju galet synd att inte kunna få visa upp den på ett bättre sätt! Så nu är tankarna då istället lite på att tävla igen, men då måste jag först komma till rätta med att våga stå på scen och föra mig lite mer graciöst! Och det är ju inget man lär sig i en handvändning direkt...
 
Så vad som händer och sker framöver är alltså en ganska så tom bok i nuläget!
 
Men som sagt det har varit en grymt kul och lärorik resa under hösten som jag kommer minnas länge! 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: